Syftet med detta examensarbete är att 1) undersöka och beskriva vad digitalt berättande är, 2) redogöra för hur det i allmänhet används idag, samt 3) utvärdera dess potential som pedagogiskt redskap i skolan. Vi har i vårt arbete utgått ifrån socio-kulturell teori. Via intervjuer med personer med erfarenhet av digitalt berättande från Helsingborg och Landskrona har vi undersökt hur digitalt berättande används där. Under namnet digitalt berättande verkar metoden inte användas i skolorna i Helsingborg och Lanskrona. Våra slutsatser är att digitalt berättande används på olika sätt på de två institutioner vi fokuserat på, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Folkets hus i Landskrona.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan.

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt läromedel för Programmering C på gymnasienivå förprogramspråket C#. Syftet var också att jämföra vad som fanns på marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt läromedel. Slutligen handlade arbetet också om att utvärderamaterialet tillsammans med elever. Genom att använda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehåll kopplat till styrdokumenten och sedan använts i undervisning pågymnasiet.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Att reharmonisera inneba?r att man byter ut harmonierna till en melodi eller komposition. I mitt arbete har jag kartlagt de moment man kan anva?nda i reharmoniseringsprocessen. Till varje moment har jag producerat en webbsida med fo?rklarande text, notexempel och klingande musik som jag sedan satt samman till en webbplats..

Syftet med detta projekt är att skapa en prototyp för ett digitalt tentamenssystem, där studenterna skriver tentamen med hjälp av läsplattor, samt utvärdera vilka fördelar och nackdelar ett sådant system skulle kunna medföra.Huvudfokuset för detta projekt var att utveckla en prototyp för ett digitalt tentamenssystem med stöd för bland annat automatisk rättning, kompilering och automatisk evaluering av programspråksfrågor. Vi försöker samtidigt bibehålla de positiva aspekterna av ett analogt system, som till exempel möjlighet för både lärare och elev att uttrycka sig genom frihandsritning.Denna studie har visat att det finns många fördelar för både studenter och lärare med en övergång till ett digitalt tentamenssystem samt att man med små medel kan skapa en fungerande prototyp av ett sådant system..

Den här studien är gjord på initiativ från Bodens kommun som upplever att det inte finns någon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bäst kan bevaras långsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansåg vara relevant teori, genomfördes studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal från ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Observer Sverige AB är en del av Observer AB som erbjuder tjänster i form av kommunikationslösningar och omvärldsbevakning. Det här examensarbetet har genomförts på deras IT utvecklingsavdelning. Syftet har varit att undersöka utvecklingsmöjligheter för att ta fram en del av ett nytt digitalt system för lokal och regional TV bevakning i Sverige. I det nuvarande systemet underhålls det mesta manuellt och använder teknik som börjar bli gammal för hantering av TV. Den del av systemet som det här arbetet behandlar är ett digitalt videoredigeringsverktyg.

Utgångspunkten i detta magisterarbete inom ämnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir tråkigare ju högre upp i årskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrån litteraturgenomgång, att någon gång i årskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa ämnen som eleverna tyckte var tråkigt? Varför var det tråkigt? Kunde jag göra något åt saken?.

Begreppet "digitalt kulturarv" har två betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremål, dels det kulturarv som består av företeelser som skapats digitalt och därmed inte har någon fysisk motsvarighet. Det är det senare området, föremål som i sin ursprungsform är digitala, som denna uppsats fokuserar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitala kulturföremål kan räknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i så fall kan samla in, bevara och visa dessa föremål.Digitalt material bygger inte på att föremålen har en fysisk form, och de ställs därför ofta i motsats till de materiella föremål som museer samlar in och bevarar. Däremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer även hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar på föremålen i sig utan på föremålens betydelser och sammanhang, vilket många menar, så spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har också poängterat att det är viktigt att digitalt kulturarv bevaras.

OAIS (Open Archival Information System) är ett uttryck som blir allt vanligare inom digital långtidsbevaring, och är en standard som kan vara till hjälp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk användning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv där man har tagit OAIS-standarden som utgångspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till användning för framtida projekt inom digital långtidsbevaring som ska använda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjälp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Detta examensarbete syftar till att införa ett digitalt arkiv och ett datorbaserat system för hantering och handläggning av detaljplaner vid planfunktionen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Hanteringen, handläggningen och arkiveringen av detaljplaner har kartlagts för att undersöka hur ett digitalt system skulle kunna se ut. En datamodell har designats för arkivering av digitala planer. Planerna lagras som ytor i shapeformatet. Planerna lagras kommunvis i lokalt koordinatsystem.

Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur elever i årskurs 1 skapar multimodala berättelser med hjälp av digitala verktyg, i detta fall läsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrån följande frågeställningar:Hur kombinerar elever olika teckenvärldar i digitalt berättande?Vilken betydelse har bilden i berättelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrån ett språkutvecklande synsätt utifrån områdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju använts som metod.Resultat: Studien kunde påvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva läsare och val av teckenvärldar. Studien visade även att bilden har en central plats då elever i årskurs arbetar med digitalt berättande..

Patientövervakning och rondmöten är centrala aktiviteter i all sjukvård. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten är relativt underutvecklad vad gäller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med två observationer och en fokusgruppintervju på intensivvårdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundläggande informationskrav för att stödja sjukvårdspersonal vid möten och ronder i en intensivvårdssituation. Målet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord.